Blommor



Vardags lyx för mig är fina blommor på bordet. Det livar upp i hemmet och gör rummet fint. Skulle kunna ha hur mycket blommor som helst då jag älskar det. Längtar tills våren nu. När landskapet ute återigen fylls med färger. Prognosen framöver säger snö, snö och snö... Jag säger smält, smält och smält... 

Längdskidor

Vårvinter med härligt soligt väder! Har fixat lite ute idag, promenerat med Calippo och Glói och så tog Simon och jag en sväng på längdskidorna. 






2,5km blev det och Simon var så duktig! Han åkte i backar för första gången, branta sådana och det tyckte han var så kul :) Jag tycker det är roligt att åka skidor och att Simon nu kan åka också gör det ännu roligare. 

Imorgon är det dags för praktik igen så ska mysa ner i soffan med gotta strax och ladda batterierna. (Läs; fylla på fettdepåerna) 

Kallt

-24 grader när jag klev upp imorse. Hallå!!! Nu vill jag ha våååår med takdropp och början till barmark. Längtar tills snön är borta nu så man kan gå i skogen igen och hönsen kan vara ute och picka. Nackdelen är ju att björnarna vaknar ;) 

Nåväl trots detta blir det nog lite vinteraktiviteter imorgon om temperaturen vill hålla sig på varmare väder. 

Livet

Fredag kväll och två lediga dagar väntar. Är det nu man ska känna sig avslappnad och se fram emot helgen, mysa och må gott?! 
Jag vet inte. Jag skulle vilja känna så, men livet står still. Jag gör mitt bästa, men det kommer alltid nåt i vägen. 

Jag försöker åtminstone att tillverka liv. En omgång ägg ligger i kläckaren och om 21 dagar ska det förhoppningsvis vara fullt med dunbollar där i. Vi har även bestämt oss för att skaffa en ny katt om vi hittar någon vi känner för. Ingen kommer givetvis att ersätta Findus, men djur ger kärlek och kärlek vill väl alla ha? 



Fick en vacker blombukett av en vän igår med. Det känns skönt att det finns människor som bryr sig ❤️

Svår dag

Har gått runt som i en dimma idag. Klumpen i magen bara växer sig större och större och vetskapen om att min älskade kisse är borta för alltid tar livet av mig. Det gör så ont, så ont!! Det är tomt i huset och jag går och letar honom. En önskan om att detta bara var en mardröm... 

Hur ska jag kunna gå vidare? 




Och så lille Findus 


Han hade bott här sedan vi flyttade in och hörde hit till vår familj. Kommer så väl ihåg när vi skulle välja katt och denna lilla filur kom jamandes, tuff och framåt. Jag kommer ihåg alla kvällar jag sprungit och letat honom för jag ville ha han inne på natten. Jag minns särskilt lättnaden då jag hittade honom efter ibland timtals av letande. Känslan när han kom gåendes med svansen upp i luften och jag lyfte upp honom i famnen och han genast började gosa mot ansiktet. Då visste jag att han var trygg, inget skulle hända under natten, 

Jag får aldrig mer känna den känslan. Det är känslan av oro, ångest och rädsla som fyller mig. Rädslan att aldrig mer få mysa med han och lyfta upp honom i famnen. Den stora, tunga katten med den tjocka härliga pälsen. 

Mitt hjärta har brustit och detta kommer ta lång tid att läka, om det ens går. Jag har förlorat en familjemedlem, en vän och stöttepelare. 

Vila i frid Findus

Tårarna rinner nerför mina kinder när jag skriver detta inlägg. 
Har mist min älskade Findus idag och jag kan inte med ord beskriva smärtan jag känner över att aldrig mer få se och mysa med honom. 


Denna katt var verkligen mitt allt. Han var alltid myssugen och var med oss jämt och ständigt när nåt spännande hände på gården. Med Simon gosade han jämt och varje morgon fick han slicka min filskål. 


Det knackade på dörren efter middagen idag. En man hade kört på min kisse och han låg livlös på backen. Mannen hade kört i diket och var såklart ledsen över att ha kört på vår katt. 

Vi har haft Findus enda sedan vi flyttade hit och han har varit en stor del av vår familj. Det känns otroligt tomt utan honom och jag går hela tiden och tittar ifall jag ser honom i huset. 

Det kommer aldrig finnas någon katt som Findus igen och jag kommer för alltid sakna honom otroligt mycket. Han hade ett toppen liv hos oss och det känns bra att veta det. 


Min älskade, fina, fina Findus! 

Kyckling

Vad sitter jag och gör såhär på kvällskvisten tro? 
Jo, jag budar på hönsägg! Hittade avelsägg av en annan ras än den jag har som såg fina och trevliga ut, så den testar jag. Får hoppas äggen klarar frakten hit och att det kläcks fina kycklingar. Lägger nog in några hedemoraägg i kläckaren också för att fylla den när man ändå håller på. Spännande! 

Två sidor. Två liv.

Sjukhuset. Det där stället där ingen vill vara, men som samtidigt betyder hjälp för många.
Det var sig likt idag. För ja, jag börjar känna igen rutinerna och människor.
Folk väntar, tar en nummerlapp. Betalar för besöket de ska göra. Viktiga personer åker runt på sina sparkcykel, de människorna som gör skillnad, som har valt att hjälpa andra människor till yrket. Mannen med lång mage var där. Det känns bekant, både skrämmande och inte skrämmande. Förut vågade jag inte sätta min fot inne på ett sjukhus. Nu är det en miljö jag inte känner rädsla för. Bra eller dåligt? Det betyder att jag är van. Ingen vill göra en illa, samtidigt som vissa inte vill hjälpa, men måste, medan vissa gör allt för att hjälpa med glädje. Jag träffade människor som var på rätt plats av rätt anledning idag. Dom som vill hjälpa och gör det på rätt sätt. 
På med den vita rocken, knyt runt nacken. Av med alla kläder, på med nättrosorna jag minns från förlossningen. På med långa vita strumpor och en blå rock. Avsluta med blå skoskydd och invänta vidare instruktioner... I ca 2,5 timme eller så. Utan mat, utan vatten sedan igår kväll. Skär bort en bit. Vakna, ät en macka och njut av att fylla magen igen och gå hem. Lite groggy i huvudet. Sen då? Vänta igen. Flera veckor. 
 
Imorgon börjar jag praktiken. Ett annat liv. Livet utanför väggarna. Mitt andra liv som går vidare och som jag måste leva. Låt mig få göra det. 
 
 

Mobil vs äggröra

Nu ska klantarslet Emma Nylund skriva en påminnelse till sig själv. 
 
Punkt 1. Lägg inte ägg i samma ficka som mobilen.
Punkt 2. Om du mot förmodan bryter mot punkt 1, glöm då inte bort ägget i fickan samtidigt som du tar en sparktur med pållen. 
Punkt 3. Lyckas du vara så klantig så att båda ovanstående punkter bryts, se då till att du inte blint har litat på att mobilen ska hålla i all evighet och har sparat viktiga lösenord, kort, bokmärkt internetsidor osv enbart på mobilen. 
 
Och Ja!!! Alla dessa skit punkter är brutna och min mobil ett minne blott. Den lever inte längre, den är död, kaputt, borta. 
 
Kanske jag ska se detta som en nytändning i livet, starta om, börja med nåt nytt. Imorgon väntar en helvetesdag och jag hade behövt min mobil. Flera gånger om. 

Vården



Eftersom mina största intressen just nu verkar vara att vänta och besöka olika ställen som handlar om sjukdomar så tog jag och slog till på ett besök hos primärvårdsjouren idag. MEN tidigare har jag även haft ett intresse av att träffa dåliga läkare som inte bryr sig eller tar sig tid, men ser ni så blev det inte idag inte. 
Väntan fanns där, ca 2 timmar. Helt okej med tanke på den andra väntan där vi pratar flera veckor åt gången. När läkaren kom visade det sig vara en snäll läkare, som verkade bry sig och som tog sig tid att skoja med Simon trots att han var stressad pga mycket patienter och trots att det faktiskt inte var Simon som var patient. Eloge till honom! 

Hem kom jag fattigare i plånboken med en flaska medicin. Nu ska här shotas hejvilt ska ni veta. Skål! 

Musik kurs

Då är musik kursen på skolan slut. Och det känns faktiskt tråkigt! Denna kurs tycker jag varit den roligaste kursen vi haft. Vi har sjungit, dansat, spelat instrument, gjort föreställning, skapat musik till sagor m.m. Vääääldigt kul!! Har även flummat på en massa med klasskompisarna som vanligt ;) Denna kurs har varit perfekt för mig just nu då jag har det lite kämpigt.

Nu väntar VFU i 5 veckor framöver. Hoppas på en bra praktikplats även denna gång :) 


En klasskamrat kom förbi med en blombukett, mycket gulligt gjort ❤️ 


Bacillen

När jag inte kunde åka till skolan idag pga förkylningen från helvetet, så fick det bli hemmaplugg istället. Komma i kapp lite och ta det i sin egen takt. Pausarna bestod utav djuren här hemma. Promenad i saaaaakta takt med Calippo och Glói och samlade på mig frisk luft. Satt hos hönsen ett tag med, där är det alltid så rogivande att titta på när de pickar efter gotta. 



Sen har jag letat i medicinskåpet efter all lindrande medicin jag kan hitta. Sugit på halstabletter, stoppat i mig ipren och alvedon, överdoserat nässpray och druckit honungsvatten. Vik hädan du äckliga bacill!! 

Musik kurs



Tokan 1 och Tokan 2. När man skapar musik på skolan behövs det fantasi och inlevelse ;) Hur roligt som helst och jag har kommit på att trumman är min grej. Gitarren förstår jag mig inte på alls, men trumman! Jag älskar trumman! Denna kurs är väldigt rolig, men börjar tyvärr ta slut. Tänk om det alltid kunde vara såhär praktiskt upplaggt och roligt! Sitta och lyssna har aldrig varit min grej, så detta passar mig perfekt. 

Imorgon får jag dock snällt stanna hemma :( Febern har kommit på besök och rösten låter snart som en gammal whiskey tant. Den är inte direkt i topp för musik om man säger så. Skit också!! 




Förkyld

Jaha... Då har jag dragit på mig en helvetes förkylning också. Det är ingenting jag hade behövt just nu, men oundvikligt när barnen på dagis hostar över maten man äter... Skolveckan känns inte så motiverande när huvudet är tungt som bly, hostan retar i halsen och koncentrationen är bortblåst. Får göra det bästa av situationen och bita ihop. Har faktiskt inte mycket till val. Ett mirakel om snabbt tillfrisknande önskas! 

Hjärtat



Okej, det här med att få till ett gulligt kort med min gos på Alla hjärtans dag var inte helt enkelt. Suddigt och ofokuserat, men här är han i alla fall -Mitt hjärta. Jag lägger aldrig någon vikt vid denna dag, det är bara ett sätt för handeln att tjäna pengar, så vi har inte firat den på något vis. Istället har jag städat i hönshuset och smörjt in alla höns och tuppars ben, ridit en sväng -sista turen innan Glóis vila, skurit mig i fingret med en vass kniv (AJ!), varit på middag hos syster yster och vräkt i mig karra i tv soffan. 

Veckan som kommer består av skolvecka i Härnösand, så bara att tanka energi inför det. Att fokusera på rätt saker är svårt för tillfället, men jag ska göra mitt bästa för att denna vecka ska gå smidigt. 

Leos lekland

En dag fylld med roligheter! Simon har sedan han fått veta att Leos lekland ska öppna här (han har sett reklam på youtube från andra städer vad det är) tjatat och tjatat om när det öppnar. Vi har åkt förbi flera gånger för han har velat se när de bygger leklandet. Och nu har det äntligen öppnat! Det första han tjatade om när vi vaknade imorse var att han ville dit. Jag tänkte; nääää, inte denna öppningshelg, kommer vara massor med folk. Men hur säger man egentligen nej till en så förväntansfull och nyfiken kille?! Det säger man bara inte ;) Så vi for iväg till kl 10.00 när de öppnade och fick länge leka utan mycket folk alls. Såklart blev det mer och mer leksugna barn, men stället var stort så det märktes knappt. 









Massor av roliga saker att göra! Simon hade jättekul och det var även roligt för mig ;) Helt klart ett toppen ställe som vi kommer besöka många gånger till framöver. Full pott! Brukar annars inte gilla lekland. Drakborgen föll mig aldrig i smaken och Candy world var tråkigt (enligt mig), men detta var i min stil. Djurtema, inspirerande miljö och mycket att göra :) 

Sjukhuset

Känns som om jag kan flytta in på sjukhuset snart. Börjar bli rutin nu. Ta en nummerlapp, vänta, betala, gå vidare dit det är tänkt att jag (eller någon annan) ska, vänta, prata, gå hem. Kanske en sväng in på apoteket också. Alla dessa människor överallt, som även dom väntar. Oroligt, ledsamt eller glädjande. Ingen vet något om de andra som också befinner sig på sjukhuset, men alla är där av en anledning. Idag träffade jag doktorn. Vad hon sa det visste jag redan. Och idag var en glädjande dag på sjukhuset. Vad det blir nästa gång det vet jag inte. Och det är denna ovisshet jag hatar. Jag vill inte sitta där och vänta. Jag vill ut och leva. Jag vill ha världen för mina fötter igen. 

Leva, uppleva och överleva. 

Nyheter från Cloetta

Kom på att jag glömt att visa några nya spännande nyheter som Cloetta har kommit ut med. Dessa damp ner i brevlådan och jag måste säga att jag är inte besviken! 


Kola är aldrig fel och nötterna ska jag testa i helgen. Älskar rostade nötter och macadamia nötter är bland favoriten, så den kombinationen måste vara perfekt! 

Trött

Så trött, så trött. Huvudet har känts som en blyklump idag och har haft svårt att fokusera. Det enda jag velat göra är att vila, men vem har tid för det?! Inte jag i alla fall. Ögonlocken känns väldigt tunga  just nu med och ska väl ta och sova strax. Sjukhuset väntar imorgon (igen...) och denna gång är det kirurgen som ska få sig ett besök. Jag som alltid varit livrädd för sjukhus börjar numera bli van miljön även fast jag ogillar stället fortfarande såklart. Jaja, nog om det! Gosinatt! 


Godingen :)

Kommentarer från Simon

Visst är det väl härligt med barns kommentarer?! I alla fall när de pekandes kommenterar nåt om någon människa. Det gjorde Simon idag. 
Vi gock förbi en väldigt tjock man, så tjock att magen hängde långt ner. Simon pekar och säger högt och tydligt 
"Titta vilken lång mage han har!" Mannen skrattar som tur är och slår sig på magen. Kvinnan senare i väntrummet skrattar inte när Simon lika tydligt berättar för alla som sitter där att kvinnan sover. Hon satt faktiskt och blundade... 
Hela väntrummet skrattar dock när Simon svarar på min fråga om vad han tror att mormor kommer göra när hon kommer ut från doktorn. 
"Hon kommer nog att grina"
"Hon blöder nog från surpuppan"
"Eller hon kanske blöder från håret" 
"Eller kanske från pungen"

Sen lägger han pussel med en nyfunnen vän, sisådär i 60 års åldern. Vem var blyg?! Ja, aldrig Simon inte. Han kör även leksaksbil på en kvinnas knä. 

Spännande med sjukhusbesök när en 4åring är med. 


Grått

Regn, ishalka och plus grader. Då var vi där igen. Kan lika gärna ta våren på en gång. Är trött på denna vinter som hoppar från kallt till varmt hela tiden. 



Vårfina tulpaner får förgylla denna gråa dag. Imorgon är Simon ledig med mig, min favorit person. Vi ska på sjukhuset, men jag tror säkert att vi kan få det spännande även där. 

Spark

När regnet har fallit och gjort vägbanan glashal så finns det inget roligare än att swischa fram på sparken! Jag på stora sparken och Simon på hans lilla röda. 




Och hej vad det gick undan :) Behövde knappt putta på med foten för sparken gled av sig själv. På hemvägen kom sandbilen... Jo, man tackar... 

Ny vecka imorgon. Varannandag vecka. Jobb. Sjukhus. Jobb. Sjukhus. Nu går ögonen i kors, tröttmössa. Gosinatt! 




Simons kalas

Simons kalas var det ja... :) massor av paket, massor av gotta och släkten här på besök. Nedan kommer lite bilder från kalaset. 













En nöjd grabb! 

Vacker dag



Gårdagen visade sig från sin bästa sida, även fast eftermiddagen/kvällen kändes lite tung för mig. 

Men på dagen njöt jag av vackert, soligt väder med en sol som faktiskt värmde. Tog en härlig tur på min röda springare, gick en promenad med Calippo och satt en stund och tittade på hönsen som njöt i solen. 



Idag väntar kalas för Simon! 

Candyworld

Överraskade Simon idag på dagis med att han skulle få åka på Candyworld. Han hade inte varit där förut och inte vi heller, så det var dags för ett besök. 



Det var Simon och tre till barn där. Luuuugnt och sköööönt! Simon fick utforska allt och tyckte det var roligt. Jag var också med och lekte i klätterställningarna och jobbigt var det -som ett gympa pass. Simon var nöjd med leklandet, jag tyckte det var tummen ner, så vi hoppas att Leos lekland blir roligare med mer att göra :) 

Efteråt åkte vi på blomaffären där Simon valde en rosa blomma och jag en lila. Så vårfint.



Och jo... Läkaren från igår ringde idag med. Hon hade fiskat fram hjälp till mig. Dåligt samvete tro? Förstod hon att hon gjort fel? 

Gosinatt! 

Orosmoln

Idag föll en stor sten från mitt hjärta och då menar jag verkligen stooooor, gigantisk!! Ett av mina orosmoln har blåst förbi. Detta handlade om knölar i ett av mina bröst som jag upptäckte för några månader sedan, som jag fick undersöka på mammografin. Väl där kunde de inte se vad det var varken på mammografi bilderna eller på ultraljudet så fick därför ta vävnadsprover på det förändrade området. Chocken över det och att inte få veta om det var farligt eller inte går inte att beskriva. Jag skulle få kallelse till kirurgen för provsvar inom 2-3 veckor, men redan idag fick jag svar (var där i måndags) pga super gullig personal på mammografin som såg hur dåligt jag mådde. De hade skyndat på provet, så att jag skulle få veta fort. De ringde till Andreas och berättade svaret över telefon att de visade på godartade förändringar. Jag ska till kirurgen nästa vecka ändå för att prata mer med dom. 

Var till VC idag i ett annat ärende och fick träffa världens sämsta läkare! Hon skrev ner allt jag sa och mina frågor på ett papper för att gå och fråga en kollega vad hon skulle svara (!!). Dessutom dolde hon min journal för mig och ville inte berätta vad det stod i den. Jag fick fråga henne rakt ut vad hon dolde för mig!! Har aldrig varit med om sämre, så till slut sa jag till mamma som var med "nä nu går vi" och så gick vi ut därifrån. Skrämmande att sådana människor jobbar med just människor. 

Nu ska jag fortsätta tackla mitt andra gigantiska orosmoln... För än är inte denna karusell över. 


Lyckan idag förutom det glädjande beskedet var 2 ägg från mina pullor :) De har vilat från äggläggandet i flera månader så blev superglad över äggen i redena :) 


Simon 4 år



4 år fyller världens bästa kille idag. Kalaset kommer vi ha på lördag, så fick bli en liten munk idag i väntan på tårtan på lördag :) 

Simon är verkligen en fantastisk kille. Han är framåt och vågar ta plats. Han går fram och beställer saker själv på restauranger, han är inte blyg alls och pratar alltid massor! Han är nyfiken på världen och intresserar sig för andra länder. Han är även intresserad av bokstäver, han kan skriva S och E. Han är ofta upptagen i lek där han pratar med sig själv och intar olika roller. Vi har såklart den jobbiga trotsen med ;) Men allt som allt är han såklart det bästa jag vet och att ligga i hans säng och berätta olika sagor vi kommer på tillsammans ör det perfekta avslutet på dagen. 




Underbara grabb :) 

Besked efter besked

Tunga besked avlöser varandra i mitt liv just nu och det tror jag ni läsare har förstått redan. Dock slutar de inte att komma, utan fortsätter och fortsätter... Kan hända att bloggen blir lite mindre uppdaterad för jag känner att det blir så mycket negativt hela tiden och vem vill läsa det?! 

En mysig sak att komma ihåg i alla fall är att för 4 år sedan denna tidpunkt på dygnet åkte jag in på sjukhuset i ett bra ärende, nämligen Simon var på väg :) imorgon fyller han 4 år!! Tiden går snabbt och han är verkligen den bästa människa jag vet ❤️ 

RSS 2.0