Fullspäckad lördag

Sista april och dagen bjöd på otroligt skönt vårväder. Soligt hela dagen, så välkommet efter allt regnande!! 

Då Simon sov hos sin moster fredag till lördag kunde jag ta med mig Andreas på en promenad att starta dagen med. Vi gick till sjön och gick fel hem så turen blev lite längre än tänkt, men skönt att börja dagen så. Att sedan fortsätta den med en ridtur kunde inte bli fel. Jag älskar verkligen att komma ut med Glói! 



Sen var det dags att fixa lunchen. Jag och syrran gjorde en smörgåstårta (gott!!!) för att fira att pappa gått i pension. Så mumsigt! 



Därefter packades nytt hö in på logen och även en halmbal hämtades hem. Grejade lite med hönsen och började kratta lite smått, för att sedan åka in mot stan och titta på årets majbrasa på Norra berget. 

En fullspäckad dag, precis som jag gillar. Säskilt nu för att hålla tankarna borta, men helt går inte tyvärr, då verkligheten ofta sköljer över mig och jag blir påmind om skiten i mitt liv. MEN en bra dag har jag haft och det är jag tacksam för! 

Gosinatt :) 


Motto

Äter tills jag spricker... Det verkar vara mitt motto idag. Blev ett besök på en nyöppnad restaurang där en feting till hamburgare klämdes ner sen en massa godis och glass på det. Och ja; det känns som jag spricker snart, så mottot det levdes upp till. 
På tal om motton så har mitt alltid varit "med resväska genom livet" och det är nåt jag önskar kommer fortsätta vara mitt motto. Det finns så många platser jag fortfarande vill se och även många platser jag vill återvända till. Åh, är så ressugen!! Men den som väntar på nåt gott... 




Datortomografi

Ena stunden befinner jag mig på förskolan, som är full med lekande, skrattande barn. Där tankar och fokus ligger på deras välmående och där det inte finns mycket plats för tankar hos mig. Jag är där för barnen. 
Andra stunden ligger jag på en brits med en nål i armen, kontrastvätska i kroppen och en röntgen maskin som avgör mitt kommande öde. 
Kontraster i vardagen. Där glädje möter oro och rädsla. 
Där jag som patient får slå mig fram med knytnävarna för att få svar och information från sjukvården, när sjukvården själv brister. När man möts av människor som inte bryr sig och lägger vikt vid patientens välmående. Tänk om de kunde känna samma ansvar för att människor ska må bra som jag gör på förskolan. Det är människor de jobbar med, men verkar glömma bort att det finns en människa bakom diagnosen som faktiskt behöver få veta och få stöd. 


I väntrummet finns mycket olika människor, alla med sitt eget öde. Några kan jag avgöra vad de har för sjukdom, medan några ser helt friska ut, men ändå behöver befinna sig där. Några ser rädda ut, några ger ett leende tillbaka och jag vet att vi är många som måste kämpa för att få våra svar. Sjukvården är inte vad den borde vara, åtminstone inte inom området jag befinner mig. Och det är skamligt. 

Imorgon behöver jag inte befinna mig på sjukhuset. Imorgon gör jag det jag tycker är viktigt. Nämligen tar hand om barnen och ser till att de har det bra. 

Sämre dagar

Skolan är vad jag har sysslat med idag. Härnösand tur och retur, föreläsning och handledning inför B uppsatsen. Sen var det klart för denna gången. 4 veckors hemmastudier nu och det är alltså uppsatsskrivande då. 

Har inte varit på topp idag, känner att glädjen har runnit ur mig och jag har svårt att se framåt. Det beror säkert på denna väntan på svar som jag är mitt uppe i nu. Förut kunde jag stänga av lite och köra på, men nu har jag kört fast och har sämre dagar. Imorgon är det dags för röntgen igen, så det är verkligen hetluften nu. 
Jag vill bara andas, vara frisk och kunna se en mening med allt. Jag vill planera, genomföra och skapa minnen. Jag vill leva livet. 




Magnetkameraundersökning



Magnetkameraundersökning var det dags för idag och det var en historia för sig det. Nervositet blandades med rädsla, för med alla undersökningar kommer så småningom ett svar. Dock inte idag. Idag var det själva undersökningen och inget annat. 
Väl där, ombytt till den fina sjukhusrocken som jag hade problem med att knäppa (hallå, omlott med knytband gjord för modell 200kg eller nåt) satt jag där i mitt lilla bås och väntade på min tur. Och jag väntade och väntade. Lyssnade på en stackars patient som hade väldigt ont och försökte få tiden att gå frammåt. Vad händer då?! Jo, maskinjäveln har gått sönder! Det var tal om att avboka min tid och där och då ville jag bara sjunka ner genom golvet och försvinna, för det hade jag inte pallat med. Till slut kom de i alla fall fram till att jag ju faktiskt kunde hoppa upp på britsen själv som skulle ta mig in i den lilla tuben. För det var själva sängen man låg på som inte fungerade som den skulle och de som jobbar där (med full förståelse) hade ingen lust att varken lyfta upp någon patient eller jobba över för att få allt att fungera. Nåja. En nål i armen som gjorde svinont under hela undersökningen (satt den rätt? Vågade inte säga till, bet ihop) och så in i tuben. Fick lyssna till ljuv musik a la radio program och höra alla olika ljudkombinationer man kan tänka sig från maskinen. Och så nästa problem. Maskinen ville inte ta bilderna som den skulle. Och ser ni det hade då inte hänt förut, för så brukar den inte göra ska ni veta. Nä, men det var ju otippat när jag ska göra nåt -motgångarnas mästare som jag är. Till slut gick det i alla fall och jag fick åka ut ur tuben, andas frisk luft och ta bort den hemska nålen. Imorgon lever jag igen med skola i Härnösand, för att sedan återvända till sjukhuset på torsdag för en annan typ av röntgen. Tro hur det kommer gå... 

Dålig dag



Blääää. Vilken dålig dag. Inte varit på topp idag alls. Snön har vräkt ner och det har blåst massor, vilket gjorde att jag inte åkte till skolan i Härnösand. Sommardäck kändes inte så lockande att köra med... Verkar dock inte missat nåt super viktigt. Istället har jag suttit hemma i min ensamhet och funderat, tänkt, googlat. Det är så det blir när jag inte är sysselsatt. Kanske har vädret bidragit till nedstämdhet eller så är det för ena undersökningen väntar imorgon. Verkligheten kommer i kapp och en slutgiltig diagnos närmar sig. Ska i alla fall köras in i en tub imorgon, få spruta, sätta andra nålar och ligga still länge. Jag vill inte. 

Söndagen

Att hålla sig sysselsatt är som nämnts tidigare bästa medicinen, så det har jag sett till att göra idag. 


Morgonpromenad till fågelkvitter och skogens alla dofter. Ridtur på älskade Glói och fix i hönshuset som jag håller på att göra om lite. 


Det ska in fönster och så ska ju hönsgården vara utanför som den var innan den rasade pga snön, så än så länge är det igenbommat vid dörren. En höna gick på en gång och värpe ett ägg, så godkänt blev det allt. De har inte haft denna del av ladugården förut, så det blir dessutom större för dom nu. 


För Simons del så har febern härjat. Nästan 40 grader natten som var och den har gått lite upp och ner under dagen. Blev i alla fall en liten sväng i skogen för herren så han fick lite frisk luft. 



Och sist men inte minst... Tappade den satans, jävla, mobiljäveln i backen. Resultatet; en sprucken skärm. Jo, man tackar. En nästintill ny mobil hade jag. Det går bra nu måste jag säga... 

I veckan blir det tillbaka till verkligheten med sjukhusbesök och allt. Jag vill helst bara vara och inte tänka på skiten, men i veckan har jag inget val. Jag hatar det. JAG HATAR DET! 

Magsjuka

Lördagen blev inte riktigt som jag tänkt mig och när blir dagarna det egentligen nu för tiden? Förra helgen var Simon sjuk och nu blev han sjuk igen. Magsjuka. Den fasade sjukdommen! 


Han har legat i soffan hela dagen och varit dålig, stackarn. Jag skulle ha fått främmande idag och det ställdes givetvis in. Istället blev det mycket fix hemma. 



Simons nya byrå och tallrikshylla fick komma på plats och det blev riktigt bra tycker jag. Lite tavlor och annat fix satts upp med. 

Jag har även varit ut på en härlig ridtur och så har små kycklingarna fått flyttat ut i hönshuset. 




Städning, promenad och fixat ute lite har också varit på agendan och det är inte förrän nu jag faktiskt sitter still i soffan. Men det är skönt att ha att göra, då gömmer sig tankarna för en stund. Nu snurrar dom dock mycket på ifall jag blir smittad och med det missar röntgen, samt skola till veckan. Nervös över det!! 

Nåja, inget jag kan påverka, så bara att hålla tummarna. 

Fredag



Började denna fredag med ett besök på vårdcentralen. Prata om det jag vill prata om och sedan gå därifrån och inte  ha sagt det jag skulle. Bra Emma Nylund, bra. Men kom i alla fall fram till några gemensamma beslut som jag hoppas ska bli bra i längden. 

Resten av dagen var desto trevligare med lite shopping och lite fika. Köpte en byrå till Simon, samt en hylla för böcker. Hem fick även en drömfångare följa samt någon annan liten inredningsdetalj.  



Jag älskar verkligen Simons nya lilla sovrum. Väldigt hemtrevligt och bättre kommer det bli när allt är på plats. Det är ett litet kryp in liksom. Mys. Nu väntar helgen med allt vad det innebär och jag ska försöka göra den så bra jag bara kan. 

Fixar dag

Det blev en sån här fixar dag idag. Höpåsar har packats, hästhagen har krattats, hönshuset har städats, hämtat hem tre kycklingar, ridit, promenerat och donat på inne i huset. Jag gillar när jag har saker att göra. Jag måste alltid ha något att göra! 



Jag är en rastlös person. Tänkte jag skulle ta igen mig lite i en stol vid ladugårdsväggen en stund. Den stunden blev några minuter, sen kom jag på något nytt att göra. Har väldigt svårt med detta på skolan, då man sitter still och lyssnar, därför passar distans studier mig bra. 

Nåja. Ska googla runt lite på nätet nu. Är ute efter en tallrikshylla att ha Simons böcker i, samt en byrå. Gosinatt! 

Sjukhuset



Hej sjukhuset, vad jag ogillar att se dig. Känns som om jag varit på sjukhuset så många gånger nu så det räcker och blir över! Men jag har inget val, jag måste gå dit. Tyvärr möts jag ofta av läkare som är dåliga på att informera eller som inte är medmänskliga överhuvudtaget. Men idag var det "bara" en dejt med en nål. 2 rör blod senare fick jag gå därifrån. Tog en sväng in på röntgen också för att be om lugnande innan magnetröntgen. Jag och trånga utrymmen är inte de bästa av vänner. 


Med mig på sjukhuset var pappa och Simon. Simon hade med sig fika och leksaker. Han har varit med flera gånger till sjukhuset och vårdcentralen nu och det är hans egna val. Lillgosen. 


Bra dag

Då ligger jag här i sängen igen då. Ännu en dag är över, men idag har jag faktiskt haft en bra dag. Det går upp och ner under dagarna, men ibland lyckas jag förtränga och ha det bra trots allt. Har varit på förskolan idag med alla underbara barn och då går det liksom inte att tänka på så mycket annat än deras behov. 

Imorgon ska jag dock iväg på sjukhuset. Blodprov inför röntgen ska tas och jag gillar absolut inte nålar. Men så mycket sånt jag har varit med om nu, gör det ändå lättare nu än vad det har varit förut. Om det är någon som kan sticka... Brukar inte komma så mycket blod från mina armar... 




Bilder från en utflykt till Smacken 

Solar



Fina små solar lyste på mig under dagens promenad. Sken upp de gamla, torra gräset runt omkring och skapade färg till naturen igen. Det är vad jag älskar med våren, när allt liv kommer åter. Fåglar återvänder, gräs och träd blir gröna igen, fjärilar flyger runt och energin som har varit som bortblåst under vintern börjar komma tillbaka. 

Dock saknas den där energin idag. Huvudet känns tungt, halsen ömmar och det verkar vara en förkylning på G. Inte särskilt passande direkt, vilket heller inte bilproblemet är. Toyotan startar inte och det skapar givetvis problem. Sen så damp två brev ner i brevlådan. Kallelser till röntgen. Jag öppnade dom, men läste dom inte. Orkade inte ta itu med det idag, kanske imorgon istället... 

Slutet på veckan



Söndag och ännu ett slut på en vecka. Har dregglat över snygga islänningar idag (ja, hästar alltså hihi) under flera timmar. Det var islandshästens dag i Härnösand idag, så denna regniga, gråa dag spenderades där med syrran. Träffade på en gammal medryttare till oss med, så det var roligt att sitta och surra lite. 

Kom sedan hem till sjuk Simon. Han har varit sjuk sen i måndags och det blir inte mycket till bättring där tyvärr. Och som grädden på moset startar inte bilen. Inte alls. Inte en enstaka liten fjutt kan den bjuda på. Fick lite sällskap på kvällskvisten av en kompis med familj i alla fall, så det vägde upp den annars tunga eftermiddagen. 

Oro. Ångest. Rädsla. Glädje. Skratt. Ilska. Kärlek. Avund. 

Lördag

Då kom lördagen. Veckorna går så fort så jag vet snart inte om det är veckodag eller helg. Men lördag det var det och med allt som hör där till. 

Simon har äntligen fått lite mer ordning på sitt rum. Han har flyttat in sängen i sin nyrenoverade alkov och så har vi sorterat leksaker och gjort mer ordning för dom. Det blev jättebra. 

Före:


Efter:


Bilderna visar inte riktigt ärligt, utan rummet blev faktiskt ljust och fint. Nu står alltså sängen där, samt lite annat och så saknas lite smått och gott som ska vara där också. 

Tog även mod till mig att plantera lite penséer. Alltid svårt att veta hur kalla nätterna blir, men behövde lite fint ute. 




Inne pryder pelargoner fönstren och jag fick en stor fin av moster med man, samt kusin och hans tjej som ska få flytta ut sen i sommar. Älskar pelargoner. 



Ja... sen blev Simon mer sjuk än vad han var innan, stackarn och det blev en tidig kväll för honom på egen begäran. Nu ska även jag göra kväll, då ögonlocken börjar kännas tunga. Gosinatt! 

Fredagsmys

Fredag och fredagsmys. Vad innebär det egentligen? Njuta tillsammans med familjen är min version på fredagsmys. Dock utan svenskens tacos. Där drar jag ett streck. 
Istället blev det en räkmacka på gamla hemön Alnö. Tillsammans med syster och Simon. 



Simon valde en biskvi. För att den var rosa. Han åt inte upp den. 

Jag har även fredagsmyst med min älskade springare Glói. En tur i skogen för första gången sedan snön tinat. Härligt att andas skogsluft igen! 


Med kudde och täcke myste jag sedan ner med Simon och såg film. Han hostar och hostar stackarn. Självklart med karra tills man mår illa. För det hör väl också till fredagsmys?! 

Och vet ni vad, idag kom även ett blombud med en superfin bukett. Jag älskar blommor!! Och det var mina fina klasskompisar som skickat den. Så gulligt av dom ❤️


Och så fick jag tider för röntgen. 2 olika dagar, 2 olika maskiner. Mer info skulle komma i brev. Detta är inte fredagsmys. Detta är inte min vardag. Detta ska inte vara någons vardag. Jag hatar det och jag är livrädd. Jag vill bara ha vanligt fredagsmys. 

Tack för att ni bryr er

Oj, vad många ni är där ute som bryr er. Jag vill tacka alla ödmjukast över alla kommentarer jag har fått här och på facebook, alla privata meddelanden ni skickat där ni visar att ni bryr er. Jag trodde i ärlighetens namn inte att jag hade så många personer runt omkring mig som faktiskt ville ta sig tid att läsa om min bistra sanning.
Jag vet att detta är ett ämne som berör många på olika sätt. Jag vet att många själva har varit med om olika sjukdomar och haft anhöriga/vänner/bekanta som kämpat. Där vissa klarar kampen och vissa desvärre förlorar.
 
Vem tror egenligen att detta ska drabba dem själva? Inte jag! Jag har läst bloggar själv om människor som varit sjuka, men aldrig i mitt liv trodde jag att jag själv skulle vara en bland dom. Jag känner mig ju inte sjuk! Jag känner mig pigg, stark och frisk. Att något sådant här elakt har legat och lurat i min kropp utan min vetskap känns faktiskt skrämmande och kommer samtidigt som en chock. Vad händer nu? Allt känns så ovisst och oklart. Dålig information från läkare och enbart information vart jag ska befinna mig härnäst, men inte när.
 
Mitt liv står på paus och jag kan inte trycka på play knappen. Inte riktigt än.

Sanningen

Det är med många tankar snurrandes i huvudet som jag nu ska skriva sanningen. Sanningen om mitt liv och sanningen om vad som har pågått under flera månader nu.
Ni som har följt min blogg vet att jag i senhöstas fick reda på att jag hade cellförändringar efter en vanlig cellprovskontroll. Dessa cellförändingar sas vara av det lätta slaget och jag kom till undersökningen och fick veta att de inte visste vilken typ det handlade om. Fick därför genomgå undersökningar de inte hade nämnt att jag skulle göra och oron ökade givetvis mycket under undersökningen. Men jag hade INTE cancer, det var båda läkarna tydliga med att säga till mig. Och det är givetvis där oron ligger så fort man hör ordet cellförändring... Gick därifrån orolig såklart, men i handen höll jag halmstrået där läkaren sa "det är inte cancer, det är bara cellförändringar, som ser lättare ut".
Väntan på provsvaret på biopsierna jag fick ta. 4 veckors väntan. Svaret kom. Läkaren sa att jag hade grad 3 på mina cellförändringar, vilket är den allvarliga sorten. Hon sa nu "det var lite mer än vi trodde", men jag kan garantera till 99,9% att det inte är någon cancer, det brukar det inte vara. Jag skulle nu få genomgå en operation där nedre delen av livmoderstappen tas bort, för att sedan analyseras.
Väl på operationen fick jag återigen höra "Det är bara cellförändringar och inget annat vi har behandlat nu", "det finns ingen anledning till oro och ingen akut analys behövs av provet". Ännu en gång ett halmstå att hålla i och en väntan på över 7 veckor tog sin början.
Igår ringde läkaren. Jag fick höra svaret jag hade väntat på. Svaret som jag både ville ha och inte ville ha. Jag har cancerceller i provet som skickades på analys. Cancer. Jag kan knappt skriva ordet, för det är min största fasa. Nu ska jag vänta igen. På 2 röntgen undersökningar -skiktröntgen och magnetröntgen, samt blodprov och mitt prov ska även skickas till Umeå för att de också ska bedömma det.
 
Vart tog halmstrået vägen? Jag hade kollat på resor, skulle planera för sommaren. Jag skulle vara ledig med Simon i många veckor och ha en toppen sommar. Många planer för renoveringar och njöt av att våren är här.
 
Jag hann inte trycka på boka knappen, en toppen sommar kan jag glömma och våren suddades helt plötsligt ut till ett svart minne, det var då jag fick höra orden från läkaren.
 
Jag är livrädd, ledsen, orolig. Frågor som snurrar runt i huvudet handlar om ifall Simon ska förlora sin mamma? Ska jag inte få se min älskade son växa upp? Vad blir det för behandlingar och biverkningar från dem?
 
Jag vet att ingen kan styra över liv och död och man ska leva i nuet. Men mitt nu går inte att leva i och det är en kamp varje dag med tankarna på att jag (och många andra) ska råka ut för denna skit och att vården handlar om långa väntetider, samt oförstående personal som inte tänker på att det faktiskt är en väldigt orolig människa i andra sidan luren.
 
Det är många som har funderat över hur det är med mig och jag har inte velat berätta något. Jag har försökt dölja allt och alltid svarat att det är bra med mig när någon har frågat. Men varje gång jag har svarat bra, har jag fått dåligt samvete och känt mig så falsk. För det är inte bra, det har det inte varit på många månader nu. Så snälla, även fast ni bryr er; fråga inte hur jag mår. Jag lovar er att ni kommer få veta när jag mår bra igen. Om den tiden kommer. Jag vill inte att någon ska tycka synd om mig, men jag är trött på att leva i en lögn, vilket är orsaken till att jag berättar allt detta för er. Nu kan jag ha bloggen som jag alltid velat ha den; ett ställe att skriva av mig i.
 
Så, nu vet ni. Detta är mitt liv. Min vardag och min ständiga ångest gnagandes.

Dåliga besked

När livet tar snabba vändningar och provsvar visar sig vara av den värsta sorten... 
Jag orkar inte mer. 

Härlig söndag

Sol, sol, mera soooool. Så skönt när solen värmer och allt tinar fram. Jag älskar att se hönsen njuta till fullo av att sprätta runt på gräsmattan alldeles fritt och jag älskar att se Simon komma susandes på en cykel och tycka att han är jätte cool (han säger att han åker cross). Att ta en ridtur på min springare är toppen med och att sitta och njuta av en glass utomhus är livet på en pinne. 

Jag har lyckats ignorera allt det negativa, men varje gång det närmar sig vardag igen, närmar sig även verkligheten. Vad ska provsvaren visa? 
Men klappar mig på axeln för att jag trots det suttit och tittat på resor i helgen. Boka knappen känns nära nu. 

Jaja, bjuder på lite bilder och hoppas på en bra kommande vecka. 






Vårigt

Promenerat, ridit, städat hästhage, handlat mat (fick guldscannern -jippie!!), njutit ute av sol och vår. Grillat korv -som hönsen stal och kollat på resor. Vilka fantasi priser, man blir alldeles mörkrädd. Grabbarna har lagt golv i Simons alkov och det blev så fint så :) Bild på det kommer när listerna är på plats. Bjuder på lite andra bilder från dagen istället:







Imorgon gör jag om proceduren. Promenad, ridning, städa hage. Men sen så blir det att titta på nya familjemedlemen och kanske det blir lite fynd på någon loppis med, vem vet. Och så leta resor förstås. 

Bukowski



Titta vilka fina presenter jag fick igår. Bukowski nallar är mina favoriter och har väldigt många i min samling. Det kan dock aldrig bli för många! Ska sätta upp mer hyllor här hemma, för det börjar bli fullsatt på de jag redan har. De är så fina. Ska till Stockholm en sväng till sommaren och då är det alltid ett givet besök till Theodores home som säljer dessa nallar. Vet att de finns på vissa inredningsbutiker här med, men i Stockholm finns så många fler fina nallar att välja bland. Butiken jag besökte i Krakow var även den väldigt bra, men dit är det lite långt att åka ;) 

Nu ska jag ladda för helgens aktiviteter med lite sömn, har massor på agendan som ska göras. 

Zzzz 

Vårflod



Väldigt rolig bild jag vet... Noooot! Men det är såhär den bistra sanningen ser ut bitvis i hästhagen. Vatten har rämmat marken och då bildas dessa sprickor. Det är verkligen enorma mängder vatten nu! Bäckarna är fulla och jag hör hur vattnet susar fram enda in till sängen där jag nu ligger. Hoppas vårfloden ger med sig snart och det börjar torka upp. Allt blir så mycket bättre då. 

Till helgen är jag sugen på att handla penséer och plantera lite här och var på gården. Alltid tyckt de är så söta och verkligen en blomma som hör våren till. Men vet inte riktigt om jag vågar än, kommer det fler kalla nätter tro?! 
Hm...


Molly



Undrar hur denna madam kommer att välkomna en ny kisse i huset. Med Findus gick det jätte bra för de var båda kattungar när vi köpte dom och de växte upp tillsammans, men en ny liten kattunge har hon aldrig träffat. Har hittat en som är leveransklar i början av juni. Kanske kommer Molly ta en mamma roll eller så avskyr hon den. Hoppas det kommer att gå bra i vilket fall som helst. Saknaden efter Findus är enorm, därför ska det bli trevligt med en ny familjemedlem som livar upp huset lite. Spännande! 




Tisdag

Lika grått idag. Önskar sol och värme nu så att allt torkar upp ute, för just nu ser ingenting trevligt ut här på gården. Även humöret känns ganska grått. Mycket saker som går emot mig och det är svårt att få tankarna på något roligt; eftersom jag faktiskt inte planerar för något sådant just nu. 

Nä. Allt måste vända nu. En solglimt är att vi kanske har hittar vår nya familjemedlem. Håll tummarna för det. 

Grått



Dagen... Plugg. Läsa. Skriva. Tänka. Andas. Paus. 


Jag köpte en rosa jacka igår. Den tillsammans med min rosa mössa livar upp en annars gråmulen dag. 

Våren






En strålande vårdag med forsande vårfloder i alla diken och bäckar. Tranorna trumpetar förfullt, svanar flyger förbi och letar smultronställen, rådjuren befinner sig på åkrarna och räven springer omkring... och blir jagad av Molly (vår katt). Hönsen har börjat värpa mer nu och Glói fäller päls för fullt. Några tulpaner har börjat titta upp ur jorden och rabarbern börjar kämpa sig upp även den. Jag älskar känslan över att ha vår och sommar framför sig! 



Tapetsering

Tapetseringen har tagit sin fart och Simons nya rum börjar ta form. Tapeten vi valde passade väldigt bra. Det blir ljust och fint med den och jag älskar trycket på den blommiga delen. Jag visar bilder när hela rummet är klart! Ska kolla på golv imorgon och får hoppas vi hittar något liknande det han har i sitt stora rum. 

En ridtur blev det imorse och det är så kul att vara tillbaka i sadeln igen!! Känner mig peppad på träningen med Glói framöver! Hönsen har njutit ute på gräsmattan fritt hela dagen och jag har kört iväg 8 kärror med skit från hagen. Phu... Tungt det vill jag lova. Behövs inget gym här inte. 



Imorgon väntar shopping för hela slanten. Gosinatt. 

Att göra

När våren kommer och allt börjar tina fram, börjar även "att göra listan" tina fram... 
Än så länge ser den ut som följer:

-Tapetsera Simons alkov och lägga nytt golv
-Riva gamla hönsgården och bygga ny
-Göra om inne i hönshuset
-Måla ligghallen till hästarna, samt dörren till stallet och nedgången till källaren
-Tjära insidan av källarnedgången då vatten tränger igenom
-Sätta in altandörr från huset
-Bygga veranda
-Gräva diken och fixa befintliga
-Klippa syrénbersån
-Plantera hallonbuskar
-Bygga innervägg i källaren så vi kan göra en förrådsdel där
-Renovera inne i huset (vardagsrum, tvättstugan)
-Städa hästhagen efter vintern

Ja, har säkert glömt något med... 

min egen "att göra lista" står skriva B uppsats med en klasskamrat, skriva individuell uppsats, vänta på provsvar (ja, fortfarande!!!) och planera (förhoppningsvis) för sommaren innan alla resor tar slut (vilket dom redan börjar göra för alla sviker Turkiet och bokar de länderna jag vill till)... 

Phu. Slapp i alla fall göra middag idag. Blev bjuden på köttsoppa hos syrran. Mumsigt! 




Imorgon: Tapetsera Simons alkov, städa hästhagen, sätta igång Glói efter vilan (jippie!!) 



RSS 2.0